lovebyerica.blogg.se

Snart är det höst. Då blir jag lika känslig och sårbar som alltid. Kryper ur mitt skal som blivit bekvämt - blir någon helt annan. Någon som gråter till kärleksfulla filmer för att känna något. Någon som kastar sig i armarna på någon som inte bryr sig ett skit. Någon som slänger igen dörren när hon fått nog och tröttnat i en konversation. Jag blir som aldrig förr, jag blir liten igen.

Det handlar inte om att jag är osäker, mer om att årstiderna förändrar mig. Mer än vad jag kanske förut insett. Men jag har gjort det nu och jag vet inte om jag ska eller måste göra något åt det. Mitt hjärta kommer lägga sig ner och vila. Det kommer vara utmattad av sommarens stök och känslomässiga stunder. Mest ber jag till gud att det inte ska inviga hösten trasigt. Utan att det ska vara helt. Men egentligen bryr jag mig inte. För då kommer jag ägna hösten till att försöka laga det och gör det helt igen.