Lek inte fin i början om du ändå hade tänkt att vara en douchebag. Ta inte dom första stegen om du ändå hade tänkt att backa senare. Lägg ner ballheten, och var dig själv istället. Ta inte hennes hand om du ändå hade tänkt att släppa den. Säg inte ett ord för mycket om du ändå hade tänk att ångra dig. Titta inte på henne om du ändå hade tänkt att titta likadant på andra tjejer. Ljug inte om du ändå hade tänk att berätta sanningen. Och säg inte att du älskar henne om du ändå hade tänkt att lämna henne.
Svagheten med oss tjejer är att vi tror på allt för mycket. Killar är bra på att ljuga och vi är bra på att lyssna. Låt ingen kille göra dig svagare än honom, låt honom inte få makten över dig. Låt ingen kille sparka på dig bara för att han ser att du redan ligger på marken. Res dig upp och visa att du är starkare än så. ”If someone’s trying to bring you down, it only means that you are above them.” Ställ dig på tå om det så behövs för att visa att du är högre än honom. Tappa aldrig balansen och fall lägre än honom. Stå stadigt på dina egna ben.
Kärlek är att hitta en person som inspirerar och motiverar dig, men som inte vill förändra dig. Kärlek är inget krav, aldrig ett tvång. Kärlek är helt tvärtom. Det är att vara sig själv ännu mer, ihop med någon. Kärlek är att prata och se saker på nya sätt. Lära känna, lyssna på ny musik och dansa till nya takter. Kärlek är det samma för alla, fast helt annorlunda. Kärlek är det knasigaste, underbaraste och värsta man kan råka ut för. Kärlek är lite granna allt på en och samma gång. Det är att lite granna tappa fotfästet och sväva. Kärlek ska inte tynga och hindra mer än den får dig att le.
Kärlek är en relation. Och det är det som gör den knepig. För en relation handlar om att vara ihop. Att få något att hålla, för varandras skull. För varandras, men samtidigt alltid, alltid, alltid för sin egen skull. Annars kan ju inte den där fantastiska tangon fortsätta. Kärlek kryper in under skinnet och får en att tänka i banor man inte tänkt. På gott och ont. För, plötsligt reagerar man kanske annorlunda. Plötsligt pratar vänner som aldrig varit svartsjuka om hur de tjuvläst sms, plötsligt bryr sig någon om vem någon varit kär förut, fast än det inte spelar någon jävla roll. Egentligen.
Den största och viktigaste byggstenen i en relation är rationalitet. Och det är ju det som många gånger är svårt. När man behöver sitt huvud som mest svävar det iväg på tokiga kärleksresor. För kärlek är inte rationellt. Kärlek är väldigt mycket men nästan aldrig rationellt. Kärlek är oftast hjärta och inte hjärna. Ändå måste en relation ha båda. För att få det att funka, för att inte tynga och klänga i varandra och förvandla den där fantastiska känslan till något infekterat måste man använda båda. Det är då man kan utvecklas ihop, det är då det håller, det är då man fortsätter skratta och hitta takter att dansa till.
Den personen som tar din hand och visar hela världen för dig ska du behålla. Långt där nere finns en stor plats för sådana människor. Den människan som får ditt mörker att lysa upp med bara en blick, är den personen du ska spendera din dyrbaraste tid med. Mörker är inget du kommer vilja leva i. Den personen som får ditt leende att växa sig upp över öronen är den människan du ska skratta med. Ett skratt kan sägs förlänga ditt liv. Den människan som delar allt med dig är den människan du ska älska högst på jorden.
Ibland så skrämmer det mig att tiden går. Att allting har ett slut. Att desto snabbare tiden går, desto snabbare slutar det. Att för varje sekund går tiden. Nu, och nu, och nu. Att man går miste om chanser och att man förlorar när man inte vågar. Att vem som helst kan försvinna ur ditt liv - imorgon, om några veckor eller om flera år.
Att du själv kan försvinna, på grund av att tiden går. Ibland vill jag stanna upp - ta vara på en stund och låta en sekund sträcka sig längre. Tiden går snabbt. I det stora hela, för snabbt.
Snart är det höst. Då blir jag lika känslig och sårbar som alltid. Kryper ur mitt skal som blivit bekvämt - blir någon helt annan. Någon som gråter till kärleksfulla filmer för att känna något. Någon som kastar sig i armarna på någon som inte bryr sig ett skit. Någon som slänger igen dörren när hon fått nog och tröttnat i en konversation. Jag blir som aldrig förr, jag blir liten igen.
Det handlar inte om att jag är osäker, mer om att årstiderna förändrar mig. Mer än vad jag kanske förut insett. Men jag har gjort det nu och jag vet inte om jag ska eller måste göra något åt det. Mitt hjärta kommer lägga sig ner och vila. Det kommer vara utmattad av sommarens stök och känslomässiga stunder. Mest ber jag till gud att det inte ska inviga hösten trasigt. Utan att det ska vara helt. Men egentligen bryr jag mig inte. För då kommer jag ägna hösten till att försöka laga det och gör det helt igen.
Tankarna har tagit mig till en annan plats, när man oftast känner sig på botten letar man efter någonting som får en att längta så man tappar bort den där ensamma känslan. En del av mig vill tatuera in " Never look back,if it´s not place you plan to visit" eftersom allt som hänt mig kunnat krossat mig i tusen bitar. men i dagens läge har jag mycket och det uppsakttar jag mer än ni kan ana. Jag vill skapa mening med livet. Jag vill se andra må bra. Jag vill vara den jag en dag hoppas på att själv få träffa. jag vill vara oförglömlig, inte perfekt för det är alla på sina sätt och vis men det finns inget sätt att vara perfekt för alla. Det är bara värdelös försök och slöeri på tid, det finns ingen som kan göra alla nöjda. Därför är det viktigast att tänka på hur man mår bäst med sig själv ibland. Det finns ingen mening med att brya ner sig själv när alla andra redan försöker göra det. Ni är fina som ni är, låt ingen förstöra det!
När någonting gör ont, är det dags att lämna det. Det behöver inte betyda att du ska lämna det för att hitta något bättre,det ända som är säkert är att du aldrig ska ha ont och aldrig må dåligt. Det är så lätt att se blindt för det som trycker ner hela dig, du tillåter det för att du tror det är normalt. Men såfort du ser någon annan må så pass dåligt slår alltid den där tanken dig "hon/han förtjänar det inte". Men ändå har vi alla någon gång känt smärtan som trycker, men tillåtit den för att vi inte tror att vi kan hitta något bättre, för att vi är rädda att släppa någonting som en gång fått oss att må bra. Man ska inte springa ifrån problem, för det kommer alltid ikapp en men det enda problemet du kan hitta med att må dåligt är att man själv inte gör någonting åt det, att man inte värdesätter sig själv fast det egentligen är det enda rätta man ska göra.
Jag har aldrig klarat av att se någon må dåligt, därför skulle jag bara såra mig själv om jag var orsaken till att någon annan hade ont. Jag har alltid vetat när någon är påväg att såra mig, och istället för att rymma ifrån det har jag väntat på dagen den personen gör det. Det må låta idiotisk,men det är mitt sätt att veta att jag förtjänar bättre. Jag lär mig hur folk faktiskt kan bete sig och att jag aldrig någonsin vill orsaka den smärta jag känt i någon annans hjärta. Jag har haft ont, jag har mått dåligt, jag är också en människa med känslor som alla andra miljoner på den här jorden. Men så länge jag kan lita på mig själv och inte gör det någon annan gjort mot mig kommer jag alltid vara lycklig. Men en fråga jag ställer mig varje dag är hur folk kan titta sig i spegeln varje morgon och inte känna skam över vad dom har gjort?
Du kommer aldrig få dom svar du vill ha, vad vore livet utan lite smärta? ibland behöver man tappa kontrollen för att våga sig ut i världen.Ibland behöver man lämna det som betyder mest för att vem som följer efter. Är någonting menat sker det, jag tror inte att man kämpar tills man spyr för att få det man vill ha. Jag tror på att bara vara sig själv och behandla andra som man själv vill behandlad. Det finns inga vettiga förklaringar till varför man känner som man gör. Vissa kan älska mer än andra, andra kan hata mer. Jag är någonstans där emellan. Jag har svårt för att känna mycket men när jag väl känner något är det mäktigare känslor än någon annans. Det finns så många frågor men så få svar. Därför är det viktigaste att alltid lita på sig själv.Hur ska du annars kunna älska någon annan om du inte älskar dig själv? du är perfekt som du är, det krävs bara rätt person för att inse det.
Jag vill kunna sväva på moln. Tänk vad roligt det hade varit. Sväva på vita moln. Dom ser ju så stora och fluffiga ut, och dom kan skymma en hel sol. Varför ska man då inte kunna ligga och softa på dom? Det tycker jag är dåligt. Livet hade varit mycket roligare om man kunde softa på molnen.
En annan sak som jag kom och tänka på nu när jag lyssnar på musik, fan vad bra Andreas Wijk är. Hans låt''Like my style'' finns på spotify och det är så galet bra så jag dör lite
Jag tror aldrig vi kan säga till någon att vi bryr oss om dom, för mycket. Inte heller att man älskar någon, för mycket. Eller tycker om någon, eller gillar att vara med någon. För vem vill inte höra det? Vem vill inte vara den personen som får ta emot såna ord?
Ibland glömmer jag nog att säga till nära och kära hur mycket jag uppskattar dom och hur mycket jag tycker om att dom är i mitt liv. Men förr eller senare slår det alltid mig, att säga det. Att jag tycker om de personer i mitt liv som får det värt att leva. Och som jag mår bra av och aldrig kan få nog av eller sluta älska som man kan göra med sin pojkvän. För ens familj är ens liv och det växer sig starkare i en för varje dag som går. En pojkvän kan man använda ett par månader över att komma över, men ens familj övervägar man inte ens att lämna.
Det fina med livet är ens familj och äkta vänner. För det är i slutändan det ända som kommer vara där för dig, när du inte länger orkar eller pallar andas. Jag vet det.
Lycka. Kroppen mår bra, mitt huvud mår bra. Tror ingen förstår vad jag kämpat för att äntligen få känna så här. Vara precis på den platsen jag är idag men den här känslan i min kropp. När inte allt är perfekt, men när allting ändå är så jävla bra.
Jag gillar inte att vakna upp i bara någons famn. Jag gillar att vakna upp i just hans famn.
Ät en varierad kost. Håret påverkar det du äter, näringsbrist kan leda till att man börjar tappa hår. Ät därör en varierad kost så att du får i dig alla näringsämnen, vitaminer och mineraler som behövs.
Använd rätt prudukter för ditt hår. Köp alltid prudukter som är anpassande efter din hårtyp.prova dig fram för att hitta de hårprudukter som passar ditt hår bäst. Tex. schampoo/balsam för färgat hår om du har färgat ditt hår. för torrt och skadat hår om du har det osv.
Skydda håret från värme. Håret slits om du fönar och använder plattång för ofta. Använd värmeskyddande prudukter för att skydda håret. Finns olika sorters spray.
Borsta inte håret om det är blött. Borsta aldrig blött hår för det får hårstrån att åka av.
Tvätta aldrig håret för ofta. Egentligen så ska jag inte säga ett skit, eftersom att jag gör tvärtom. meeen.. Undvik att tvätta håret för ofta eftersom det torkar ut håret. 2-3 gånger i veckan ska egentligen räcka. Det finns dry schampoo om ditt hår har lätt att bli fettigt som motverkar det.
Unna ditt hår behandlingar. Gör regelbundna hårinpackning och använd hårolija som ger ditt hår den vård den behöver.
